Ända sedan jag var liten har jag levt efter mottot ”det är bara att bita ihop och kämpa på”. Jag har kämpat och kämpat och bitit ihop så många gånger. Jag har varit så trött att jag knappt kommit upp ur sängen och har jag klagat på min sömnbrist så har jag fått höra ”du kan sova när du är gammal”.
Jag har kämpat och bitit ihop istället för att stanna upp och lyssna inåt. Vad vill jag? Kanske är det dags att sluta bita ihop och istället välja en annan väg? För VEM gör jag detta? Är det för min skull?
När jag fick min stressreaktion så var det en av de första sakerna jag ändrade på. Jag tänker inte leva ett liv där jag ska kämpa på och bita ihop. Jag vill leva ett liv där jag mår bra, hela tiden. Där mina drivkrafter är nyfikenhet och glädje i det jag gör och inte en inre känsla av att jag måste leva upp till något som inte är jag.
Ibland behöver vi stanna upp och funder på vad vi verkligen vill med vårt liv. Hur vill jag leva mitt liv? Vad är viktigt för mig? Vad behöver jag för att må bra? Kanske behövs en förändring? Har du gjort på samma sätt under många år men inte kommit dit du vill? Kanske behöver du tänka om? Göra på något annat sätt?
Bit inte ihop och kämpa på. Fundera på om det är dags att byta väg istället.
Kram Sandra